Tänkvärt: Vad är Vänskap?

Blev lite inspirerad av Maloue (a)
Vad är egentligen äkta vänskap? En äkta vän. Vad är det? Enligt mig finns det väldigt få av dom. En vän som inte vänder dig ryggen, som ställer upp, är ärliga etc. Allt man vill att en vän ska vara.

Sen hittar man vänner, som är jätteroliga att umgås med, som man har hur kul som helst med. Men man kan inte anförtro sig någonting åt dom. Man har inget förtroende. Men ska man behålla dom vännerna ändå? Man har jue ändå så roligt med dom! Men ska man släppa taget? Ja, om man blir sårad av det. För det finns vissa människor som roar sig på andras bekostnad. Jag har varit med om det, och tro mig, det är inte kul.

Sen finns det vänner som verkar helt underbara. De ställer upp för dig, lyssnar, är jättetrevliga osv. Men sen vänder dom dig ryggen. Du blir lämnad ensam. Dom kanske inte orkar bry sig längre. Du kanske inte var det dom önskade sig? Men ändå är man inte heller här säker på om man ska släppa taget. Kanske konsekvenserna är värre?

Jag har ganska ofta velat bråka, eller inte bråka men säga vad jag tycker och i de här fallen är jag säker på att det skulle blivit bråk om jag gjort det. Men jag vågar inte. För jag vet inte vad konsekvenserna skulle bli. Relationen kanske skulle bli bättre, om jag hade vågat chansa. Men jag vågar inte. För om jag bråkar, vad händer sen? När jag inte vet vad som händer blir jag rädd. Och då har jag oftast stannat kvar, inte släppt taget, även om jag fick lida av det.

Men jag önskar att jag hade gjort annorlunda. För om vederbörande skulle lyssna, ta hänsyn till vad jag hade att säga hade relationen blivit bättre. Hade hon (jag har flest tjejkompisar) inte lyssnat, velat börja bråka, vad ska jag med henne till då? Då är hon ingen vän för mig. Sen är det även så att vissa personer kan man inte vara kompisar med och då får det bli så. Men trivs man verkligen med en person men man är missnöjd med nåt kan det vara värt att ta upp iaf, eller hur?

Men hur ska man hitta de äkta vännerna, dom man trivs med, som trivs med dig? Det är inte så lätt. Man måste testa sig fram. Man måste gå på några "minor", kanske bli sårad för att man ska hitta guldkornen i vardagen. Jag har börjat inse vilka val jag har egentligen. Jag kan faktiskt välja mina vänner.

Wow vad långt jag har skrivit nu, men det är det nog värt, för det här är värt att tänka på.
Peace and love <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0