080728:
Jag är orolig, de vet du mycket väl. Men du verkar inte förstå. Den utvägen löser inte problem. Den ger bara en paus, vilket kan vara skönt ibland, men när du kommer tillbaka, kommer även problemen. Och ska du du då göra samma sak igen? Och igen? Och igen? Varför inte ta och försöka lösa, eller iaf ta tag i problemen, en gång för alla? Jag vet att de är svårt, men tänk på hur mycke bättre du mår efter! Nu, när vi pratat lite verkar du förstå vad du behöver göra, för att "lösa" de här. De är jag jätteglad över <3 Jag kommer stötta dig, från början till slut! <3<3 Jag finns hä för dig, alltid <3 Älskar dig <3<3

Jag vet. Att du har gått vidare. Att dina känlor svalnat. Eller rättare sagt inte finns där längre. Att veta de. Det är svårt. För jag står där. Med samma känslor. Lika ledsen. Lika sårad. Irriterad. Över att jag inte vet bättre. Vill inget hellre än att kunna säga: "Ja, jag är över honom nu". Att kunna säga det. Att vara helt ärligt. Att kunna säga det med ett leende på läpparna. Med ett hjärta utan den sorg som finns där, pga dig..
Varje dag, flera gånger säger jag till mig själv: "Nej. Skit i honom. Du är värd bättre." Men hur många gånger jag än säger de, så verkar jag inte fatta. Fatta att jag måste sluta. Sluta ha känslor för en idiot.

Jepp de va de.. Shit börjar nästan gråta när jag skriver..
Puss <3